Inte många betraktelser kvar

Ligger på min “säng” dvs. luftmadrass som inte håller luften och filosoferar lite över tillvaron. Lägenheten i Ljungby är i princip helt tömd. Det som är kvar är just madrassen, en pall, en stol och datorn (tack och lov). Vi flyttade allt annat i lördags till vår nya lägenhet i Jönköping. Hade mycket hellre varit där nu men jag har 2 arbetsdagar kvar så det är bäst att jag betar av dem med.

Det är sjukt hur tomt och ensamt det känns, jag är väldigt glad att jag har haft katterna som sällskap under hösten när inte S bott här, saknar till och med deras nattliga slagsmål och skrikandet när jag inte gått upp i tid.

Idag hade jag mitt sista “onsdagspass” på Träna. Onsdagarna har varit lite av min dag så man har fått några stammisar. Trodde inte jag skulle vara så blödig men det kändes faktiskt riktigt tungt men ändock inspirerade att kliva upp på cykeln för sista gången och hälsa deltagarna välkomna. När jag väl var igång så var det bara att köra på och jag tänkte inte så mycket på det förens jag kom till sista låten. Då kom det en liten klump i halsen och jag gav verkligen allt för att avsluta mina onsdagar med ett episkt lidande. Tror jag lyckades och jag fick många varma och fina ord och lyckohälsningar när passet var slut. Kul att känna sig så uppskattad.

Jag hade tänkt avsluta med att bjuda på en bild på rummet jag sover i, men eftersom det är mörkt och jag inte har någon lampa så får jag ställa in den tanken.

/G